Kapitel 4: En stad, ett slott

Efter ett tag när Katarina och Anna hade gått ungefär en kvart, tjugo minuter såg dom ett ljus ungefär 200 meter bort. Katarina och Anna sprang fram när dom kom fram såg dom det här:
Anna utbrast -ALLT är av lera dom beundrade detta mästervärk länge. Plötsligt bröts tysnaden av en mans röst - GRIP DEM!
Katarina och Anna vände sej om och såg en grupp män med med en hjälm och spjut av lera. Innan de visste ordet av var dom tillfångatagna och bortförda till slottet. Dom gick in i en stor sal, där satt en man med två killar brevid sej, antagligen hans söner. Dom var ungefär lika gamla som Anna och Katarina såg det ut som. Buga er ner för den kunliga familjen, sa mannen som följt med dem. Kungen börja tala.

-Välkommen till Meka. Mitt namn är Sten, vad är erat namn?
-Katarina och Anna
- Detta är min trollgumma. Hon ska undersöka er om ni kommer i god tro eller i ondskans makt. Den gamla gumman tog sin stav, Satte det först på Katarinas huvud, Sen på Annas. Båda kände hur man blev utsugen sina tankar, det var precis som hon låna dem för efter några sekunder fick dom tillbaka alla tankar. Den gamla gumman viskade något i kungens öra
- Min trollgumma sägar att ni kom hit i god tro. Jag erbjuder er nu, husrum och mat.
-Ja tack ers kunlighet.
-Ärsh kalla mig sten.
- Tack iallafall sten.
-Följ med vakten där, han visar er era rum.
I morgon ska vi ha en fest för er ära.
-tack en än gång sten.