Bort med hemtentan, fram med tvålen.

Det är över!

Äntligen får jag börja lukta gott! Halelulja!

(Detta var även en bra påminnelse för mig om varför jag inte borde raka av mig håret).

Personlig hygien, här kommer jag!

Förklaring

Många är anledningarna till dålig uppdatering på bloggen den här hösten. Just nu är det hemtentan.

Ville bara förklara. Nu ska jag fortsätta med den. För uppenbarligen ska den vara inlämnad imorgon och när jag tog mig en sovmorgon imorse kunde jag inte alls skriva i huvudet så att det sen hamnade på datorn automagiskt, som jag drömde. Den tekniska utvecklingen är så långsam!

Framtidsvisioner

Ikväll ska jag på maskerad hemma hos kära Cajsa och temat är hur du tror att du är när du är 40 år. En väldans spännande idé MEN inte så passande för en kvinna som inte ens har en timmes framförhållning. Jag försökte vända mig för hjälp hos min kära moder som hade denna framtidsvision i åtanke för mig:

"Du kommer att bo på en parkbänk och José kommer att bestå av en uppblåsbar docka. Han pratar inte norska för att han är riktigt blås, men du har i alla fall en man."
När jag frågade om inte trodde att jag skulle gå långt i livet svarade hon "endast luffare går långt i livet".

Jag bytte då taktik och försökte se något form av framtidsmönster i det förflutna. Hur såg mitt liv ut för cirka 20 år sedan och kanske hade mitt liv då gått i cykel så att jag hamnat där igen? Det var en dålig taktik. Det enda jag kom fram till var att jag såg ut såhär:

Och jag hoppas sannerligen att jag inte kommer att sitta på en potta med tunnhårväxt och en tröja som det står Jag sparar på min första miljon" på när jag är 40 år. Att jag krympt tillbaka till en betydlig dvärgväxt tvekar jag dock inte på.

Så nu är det en timme kvar och valet står mellan crazy catwoman med stora afrikanskmönstrade klänningar och en passion för Dan Andersson och göteborgssvenssons. Det alternativet baseras på att jag kommer att bo i Göteborg, jobba på kommunen, vara gift med Glenn och ha tre ohängda snorungar.

Nu förstår jag varför jag inte ens har en timmes framförhållning, att skåda in i framtiden är ju bara deprimerande.

Karma, where are thou?

På tågresan igår försökte jag ge mig på att underhålla mig själv genom att ringa Malin. Självklart avbröts samtalet efter fem minuter och satt åter där igen som alla andra mongon och sa hallå? hallå? Vi avslutade istället samtalet med en sms-konversation.

Jag: Hur svårt kan det vara att skaffa täckning på ett tåg? Jävla medeltid.
Malin: Alltid ska vår relation motarbetas!
Jag: Jag tror att det är karma som är trött på allt arbete den får efter att vi har haft ihop det. Karma är sjukt lat helt enkelt.
Malin: Karma borde skickas till boot camp och lära sig lite om hur saker och ting funkar. Man kan inte bara ta sig an ett jobb och sen inte sköta det.
Jag: Karma har kanske gått in i väggen och har nu satt världens bestraffningar på autopilot.
Malin: Ånej. Det var därför jag skar av mig toppen av mitt finger i förrgår. Jag tyckte att det var lite fantasilöst. Inte alls likt karma.
Jag: Vi kanske borde skicka blommor. Jag har för mig att karma bor någonstans i Närke.
Malin: Det här är den knäppaste smskonversationen någonsin. Hoppas att ni uppskattar den, FRAmän!
Jag: Varför hamnar jag bredvid ludvikas mest inavlade kvinna som diskuterar alla sina män högt i mobiltelefonen? Karma kom tillbaka!
Malin: Karma kan inte nås för tillfället. Lämna gärna ett meddelande efter pipet.

Falunplaner

Tanken med min lilla resa till Falun var att jag:
1. skulle äta kött.
2. Ha studiero
3. Träffa alla bra människor.

Det jag däremot inte planerat in var de här instruktionerna som jag får i ett sms när jag sitter på tåget upp:
" På lördag ska vi på invigning av vindkraftverk kl tio. Du också. /farmor"

När jag ringer upp och ska förhöra mig vad detta handlar om fungerar inga rationella förklaringar om att jag nog måste sitta hemma och skriva hemtenta utan förutom att ge mig tips på att jag ska se timid ut på tåget så att ingen hugger mig i ryggen ("ja men du förstår, jag ser ju på efterlyst") så behövde jag komma närmare naturen. Så det farmor säger är sannerligen lag. Speciellt när hon avslutar med den här kommentaren.

"Ta på dig kläder som tål vind, det kommer ju att blåsa mycket".

Göteborgshumor

Jag och Dajana kände för ett miljöombyte och bestämde därför att dagens panikpluggning skulle spenderas i handelsbiblioteket istället för vårt vanliga hang-ut KTB, där de andra historianördarna svettas.

En helt ny värld öppnades upp för oss. Här var stolarna sköna, utsikten fantastisk och man kunde köpa understryckningspennor för 12 kronor. Människorna där var vackra och perfekta i olika former av spännande skjortor och välklippta frisyrer. Själv klippte jag luggen i badrummet igår kväll och tofsen och mjukiskläderna var där.

I alla fall tar vi motvilligt upp böckerna och börjar läsa.
Dajana: Gud vad välklädda alla är här.
Jag: Och lässalen är jättefin!
Dajana: Som ett besök i en helt annat värld!
Jag tittar ner på böckerna som jag trakasserat med min nya rosa (!) nyinköpta överstryckningspenna.
Jag: Det bästa studie-besöket någonsin.


Så på torsdag kommer jag tillbaka till Falun. Jag hoppas att ni är redo för en Gabbis med nyklippt lugg och en hel drös göteborgskämt i väskan.

Friskismode. Del 2.

Häromdagen var jag på ett friskisbesök i en lokal där jag inte varit tidigare. Till saken hör att jag var lite försenad efterssom jag såklart inte hittade dit och är en tidsoptimist utan dess like.
Jag kommer inspringande och frågar som hastigast en av funktionärerna var gympapasset var någonstans.

Funktionär: Jo det är i sal 1.
Jag: Okej och var ligger den?
Funktionär: Den ligger... eller föresten, du kanske vill byta om först?
Jag: Öh nej inte direkt.
Funktionären synade mig upp och ner och tittade fundersamt och svarade till sist.
Funktionär: Salen ligger en trappa upp OCH det gör omklädningsrummet också.

Jag vet inte. men jag vet inte om det är kotym i Göteborg att till vardags gå runt i en Spice Girls-tröja och ett par svarta mjukisbyxor med röda revär på. Eller så kanske de har dress-code på friskis?

Så nästan gång kanske jag ska testa min röda (som matchar mitt ansikte så väl) skolan är bäst på sommaren-tshirt? Moderiktigt om något.

Donde esta José? Del 2.

Så jag tänkte att 118 100 kanske kunde svara på den stora frågan i livet.

Donde esta José?
Svar: Tyvärr finns ingen information. Blablablablabla.

Så uppenbarligen fick man inte skriva på spanska, men då är det tur att jag även kan svenska.

Var är José?
Svar: San José är huvudstaden i Costa Rica. Staden är belägen i Valle central, på ca 1170 meter över havet.

Så det här var ju inte någon större framgång. 30 kronor fattigare och det enda jag lärde mig var att 118 100 inte bara suger på spanska men att det inte heller har superkoll på svensk meningsbyggnad. Jag har tröttnat på det här, man kan inte lita på att någon annan ska hjälpa till, jag får väl helt enkelt åka ut och leta efter José själv. Hoppas att han finns inom Göteborg Zon 1-området, studentpengen räcker inte mycket längre än så, speciellt inte efter att ha blivit rånad av den där telefonscamen.

Hajar du?

Malin är på besök och för att hon ska få uppleva det mesta av Göteborg tog jag med henne till universeum, där de förutom apor och grodor även har livs levande hajar.

Jag: Gud nu skulle man behöva den här låten från Hajen-filmen.
Malin: du menar dördörödördörö?
Jag: Ja! Den kompositören måste varit ett geni.
Malin: Jag tycker ändå att texten är bäst.

Så vi har redan spårat ur och flertalet timmar och aktiviteter kvarstår. Se upp Göteborg.

Göteborgshumor

Så akademiskämten har flödat idag (hoho ser ni att de gjort ett tryckfel på kartan, det står Finland där det ska stå Norge. Jättelustigt) men det har ävent avbrytits av riktig göteborgshumor hämtad från min kära syster som var på besök i lägenheten.

Vi sitter och tittar på generation fett som handlar om Donna, som vill bli världens tjockaste kvinna, samt hennes man som gillar att hon ska bli fet och är en såkallad feeder.
Becka: Gud vilken fetisch.

All work and no play makes Gabi go bloggidéfattig

Tentan närmar sig med stormsteg. Igår insåg jag att det var nästa vecka, inte i januari 2219 som jag hoppats på, som vi ska sätta vår tvåmånaderskunskapsinhämtande på prov. Detta gjorde att jag låg och stirrade upp i mörkret till cirka halv tre på morgonen och tänkte på alla böcker som jag verkligen inte skulle hinna läsa ut. Nattens sömnbrist var inte toppen med tanke att min dag har sett ut såhär:

06.55 Väckarklockan ringer och jag tror att tredje världskriget har startat. Jag hoppar ur sängen utan att min kropp är med och slår därmed i en tå.
8-10. Föreläsning om ekonomisk historia.
Kan sammanfattas såhär:
- Jag tänkte inte på att hon var asiat.
- Nej men hon är bara halvkines, du kanske bara såg henne i profil.
10-14. Plugga. Äta. Gå över halva stan till nästa föreläsning.
14-16. Föreläsning om det Osmanska riket.
Det enda jag kommer ihåg från de timmarna var att Sultanen hade massa fruar och slavar och gjorde dem med barn och sen skulle bröderna tävla vem som skulle bli kung sen. Den som vann mördade alla sina bröder plus deras släkt. Ja det var mycket bättre för, helt klart.
16-17. Springa genom hela stan för att hinna hem och byta om. Spurtar till hållplatsen, hoppar på en spårvagn och hoppas att den ska ta mig till friskis. Det gjorde den inte. Istället åker den tillbaka mot samma håll som jag kom springande ifrån.
17-18. Hinner precis till friskis där Lina och medelpass väntar. Eller inte. Vanliga instruktören är sjuk, istället ska vi ha medel puls. Medel puls var apdrygt när jag var vältränad någon gång där 1995.
18-20. Kravlar hemåt, tar en dusch och lagar mat. (Eller jag gör gröt).
20-22. Jag och Madde lyfter ner fem miljoner saker som inte tillhör oss till förrådet.
22-23. Plugga mera.

Och det tragiska är att jag den senaste veckan har avslutat varje dag med de här orden: Det här var den mest hysteriska dagen någonsin. Det är därför att ni fem trogna bloggläsare inte fått ta del av mina krystade skämt - den akademiska världen har slukat mig och de enda lustigheterna jag kan komma på går i någon form av akademisk-kvart-humor. Sorligt.

Ytterligare en ledsam sak är att jag fortfarande har en miljard böcker kvar att läsa och ännu en dag har gått och pluggtiden (som utbytts mot andra viktiga saker här i livet som sett ovan) har varit alldeles för lite för att kunna gottgöra mitt samvete.

Mitt enda hopp ligger i att man kan få extrapoäng för tunga lyft, underhåll av personlig hygien samt friskisaktiviter. Det borde väl inte vara för mycket att begära. Eller?

En tillbakablick

Jag blev lite inspirerad av Annas blogg och fick för mig att blicka bakåt och se vad jag hade för mig för ett år sedan runt den här tiden. Självklart var jag ute på Cross train trip (någon som fattat vårt tågluffarskämt där än?) och här är ett väl presenterad bild och text över hur mitt liv såg ut för ett år sedan:

Iaf sa lamnade vi allt, gick pa matjakt och efter det gick vi ner och la oss pa stranden och tittade pa gamla tanters brost och spanniga sydeuropeers for sma badkalsonger.

Så en bild från idag:

Vad skönt det känns att mitt liv går och rätt håll. Förra året åkte jag runt hela Europa och levde livet varje dag, idag läser jag om Europa och livet, varje dag. Framsteg!

Fantombild

Jakten på José är ständigt pågående. Tänkte därför slänga ut en fantombild på honom så att ni alla vet vad ni ska titta efter. Lägger ut en fantombild på mig själv också så att ni visualisera hur vilket fint par vi skulle bli. Folk kommer att vara avundsjuka, det är allt jag har att säga. Så bild 1: Jose. Bild 2: Jag






















Ja det kan väl knappaste vara mitt fel att det kommer ta så lång tid att hitta Jose att jag hinner bli tunnhårig och närsynt med tillhörande hormonförväxling. Jag menar, jag har väl inte satt mina krav allt för högt?

Konversationer från ett sexfritt hem

Jag och Madde ska för första natten sova i våra separata singelsängar.

Madde: Och om det kommer någon och hälsar på, kan de sova på en madrass mellan oss.
Jag: Ja! Och har inte du också en stor uppblåsbar madrass?
Madde: Jo!
Jag: Så då har vi två uppblåsbara madrasser plus en madrass plus bäddsoffan.
Madde: Och så kan man ju sova två i min säng, om man bara klämmer ihop sig.
Jag: Ja och i min 90säng kan man sova sked!
Madde: Jättemånga kan sova här samtidigt.
Jag:Oh vi kan ha ett harem.
Madde: Mmm harem.

Inte ett spår av frustration här inte.

Vårt bibliotek

Vårt vardagsrum har förvandlats till ett beige hav av flyttkartonger som håner en. Jag har i alla fall dödat några genom att packa upp böcker och placerat dem i bokhyllan.
Madde, som inte längre firar jul utan istället har traditionsfirande vid två händelser om året: bokrean och bokmässan, hade ungefär tre ton böcker med allt från Tolstoj till Strindberg till Simone de Beauvoir medan jag hade valt att ta med mig tre böcker till Göteborg.

1. Dassuniversitet - en dassbok som gör en allmänbildad på fem minuter!
2. Svarens filmbok - lägg din hand på boken, fråga en fråga, öppna upp valfri sida och få ett fantastiskt svar som kan leda dig rätt i livet.
3. Konspirationsfabriken - om alla påtänkbara konspirationsteorier - varav den mest spännande består i att Paul McCartney egentligen dog 1966 och blev utbytt av en look-alike.

Jag menar, vem behöver egentligen gamla klassiker när man kan läsa på toaletten?

Norska?

När jag berättar om José brukar en del kommentera det faktum att jag vill att min drömman ska prata norska. Jag kan inte riktigt förstå varför, jag kommer aldrig någonsin ha tråkigt med någon som använder dessa lustiga norska ord (som faktiskt finns!):

-dampmaskin
-dampkjele
-rumpetroll
- Djungel-Ola (haha lustigaste ever, det är Tarzan)

Sen att jag inte kommer att fatta något alls av vad han pratar om spelar väl ingen roll?

Vad har jag gjort i helgen?

Lördagen i bilder:









+ The hills-maraton.
+









+
Ett skämt från ikväll när jag var på bio:
Vi har salong sex.

Så gissa vad jag gjorde igår kväll?

Veckans historielektion

Det är lätt när man läser historisk kurslitteratur att drömma sig bort till en annan förfluten tid. På tapeten just nu är Frankrike under 1700-talet. Denna upplysning men ändå hovkulturens tid.

Om du varit adelsman/kvinna kunde du fylla dina dagar med dessa spännande aktiviter:

• Titta på när kungen klädde på och av sig. Om du var rik och adlig så kunde du muta dig in i kungens klädkamrare för att applåderar och göra vågen när Solkungen klädde sig. Om du hade rätt kontakter kunde du även få vara en av de lyckliga få som fick sätta på kejsarens kappa eller strumpor.
  Så gör du för att uppleva det idag: Bli småbarnsföräldrer och gå på en fotbollsmatch.
• Äta exotiska rätter. Rätter får fjärran innebar pengar som innebar status. Vad sägs exempel om läckerheter som laxkinder och påfågeltunga?
  Så gör du för att uppleva det idag: Gå på en hipp restaurang på den skummaste gatan i stan som med all säkerhet inte erbjuder några vegetariska alternativ.
• Upptäck ett nytt rum i ditt palats. Vi bygger ett hus i Versaillestil och håll fester för alla för att skryta om din rikedom. Bjud även in allmänheten för att du ska kunna gotta dig extra mycket i din konsumtionsglädje. Spendera så mycket pengar så att kungen kan komma på besök och till slut så skuldsatt att du måste gifta dig med en galen man.
  Så gör du för att uppleva det idag: Ta lån på någon obskyr bank, skaffa dig fem kreditkort. Få allt att havrera (för att kungen kommer nog inte på besök) och bli en deltagare i lyxfällan.

Ja. Det var tider det.

Hösttecken

Så på något konstigt vis har det blivit oktober och man kan inte längre förneka att hösten är kommen. Löven börjar ända färg, ballerinaskorna står bara framme för att man är för lat för att ta bort dem och det är så kulet att man inte förstår hur det skulle kunna bli kallare än 10 grader.
Många är tecknen på att hösten är här, det säkraste beviset dock på att sommarkläderna hamnar i garderoben nu är detta: