1. Jag tvingar folk att inte röra julklapparna innan öppningscermonin.
Rör och dör, museumkänslan är där. Sitt tyst och bejaka Guds födelse och var inte ivrig och smygtitta inte ens på paketen.
2. Jag påminner folk om vad de gjort för misstag tidigare jular.
Som när min syster var 5 år och jag 7 och jag hade sytt en fantastisk nalle åt henne på fritids, men inte haft tid att arbeta som en barnarbetare i Indien, så jag fick lov att använda knappar som ögon på nallen. Jag är mäkta stolt och tittar med stora ögon på min syster när hon öppnar paketet från mig. Hon tittar på gosedjuret i en sekund, kastar det sedan på marken och skriker ett avrundsvrål från helvetet: KNAPPÖGONNALLE! Den anekdoten är lika traditionell vid jul som Kalle Anka.
3. Jag påtvingar alla i familjen, alla familjetraditioner som någonsin kommits på.
Man ska ha gran. Granen ska kläs på kvällen den 23. Gröt ska ätas på morgonen. Jultomten ska vara där, barnen ska vara glada, bara lite blyga. Enda problemet nu är att det yngsta barnet i min julfirarfamilj är 7 år och säger "hej farfar" när tomten kommer. Jag försöker påtvinga ansvaret att skaffa fler barn till nästa jul, men slutade lite med det när jag kom på att det var jag som stod näst på tu.
Per sätter på stjärnan, jag är lycklig och fotograferar till familjealbumet och exakt sådär exalterade var resten av familjen av att julträdet var färdigsmyckat. Ack så mycket arbete som finns kvar där för Gabbis julfascist att göra.
Så jag önskar er alla en god jul, och till er som ska fira jul med mig så önskar jag er främst tålamod och självbehärskning.
No comments:
Post a Comment