Idag har jag och Madde spenderat dagen med att leta soffa via blocket till vår fantastiska lägenhet. Till slut hittade vi en som vi båda kunde enas om att faktiskt köpa, vilket innebar att jag fick lov att avboka en sofftitt som jag planerat in med en människa på tisdagen.
Mitt sms (och som jag ville skriva det):
Hej. (Hallihallå lät uppenbarligen inte tillräckligt professionellt) Det här var Gabriella som skulle komma och titta på soffan imorgon. (Gabsan- soffspekultanten - rapporterar fungerade inte heller).Vi har redan hittat en annan som vi har bestämt oss för, så jag avbokar vårt möte imorgon. Tack för din tid och lycka till med försäljningen. (Schysst att du svarade i telefonen och pratade med mig i två minuter, det var the time of my life var inget bra avslut uppenbarligen).
20 minuter och 2 sms tog det för mig att formulera en vuxen text som förklarade mitt ärende. Jag var stolt, kände mig som en kvinna med koll, en människa som kunde ordbajsa klyschor när det väl gällde. Jag väntade spänt på ett svar.
Soffägarens sms:
Okej
Varför känns det kanske som att jag lägger min tid på fel saker?
1 comment:
Jag tycker det var bra att du fokuserade på sms:et. Du har boostat säljarens självförtroende och du åldrades minst 30 år. Soffspekulant och allt.
Grattis, bara 13 år till folkpension
Post a Comment