Homodjur

Nu när jag ändå börjat på det här djurspåret så måste jag ju filosofera lite kring den här utställningen som är i STHLM om homosexuella djur.

De flesta människor som försöker att utmåla homosexualitet som något märkligt hävdar helt enkelt att det är onaturligt, att det allt är så att i djurvärlden så har Rosa och Doris inte ihop det, utan tuggar mest gräs och har Tjuren Ferdinand-posters i ladugården.

Till deras försvar så är det ju inte så lätt för korkad människor att utan närmare inblick i djurs sexliv förstå att djur kan vara homosexuella. Detta eftersom:

- Djuren sällan bär en regnbågsfärgad tröja.

- Djuren sällan vill gifta sig i kyrkan och då blir förvisade till att ingå parnerskap.
- Djuren sällan deltar i någon form av schlagerkareoke.

Nej men allvarligt, när ska människor bara få älska (med) vem de vill innan korkade personer utan argument som inte ens håller?
För det vet vi ju alla, att ha sex, ha på sig kläder, vilja stadga sig med personen man älskar och sjunga är det mest naturliga som finns. Så nu lägger vi bara ner den här diskussionen som inte ens borde finnas, varför får alltid de normativa åsikterna styra och bestämma över andra människors liv samtidigt som de uppfattas som rätt? Det om något är fan onormalt, för jag har då aldrig hört en kossa diskutera om Lars och Lennart ska få gifta sig eller inte.

Morgontanke

Många är anledningarna till att man inte ska börja klockan åtta en måndagsmorgon, delirium är en av dem.

Imorse skulle både jag och Madde gå upp samtidigt vilket resulterade i att våra alarm gick av ungefär vid samma tid och att vi enträget snoozade samtidigt. Varje gång någon av våra mobiltelefoner ville uppmärksamma oss att det kanske var dags att gå upp tänkte jag inte rise and shine utan istället uppfattade jag det som att det var en änglakör som sjöng för varje homosexuell som kom ut ur garderoben. När alarmet gick av för åttonde gången vaknade jag till och tyckte att det var konstigt att det var så många som valt att komma ut ur garderoben mellan 07.00 och 07.30.

Det var då jag förstod att jag kanske borde gå upp och att det inte fanns någon ängelkör som sjöng för nyoutade i vårt sovrum. Att något sådant var verkligt var bara otänkbart, för jag menar hur många morgonpigga homosexuella kan det egentligen finnas?