Jag har två fantastiska paroller som jag försöker anpassa mitt lilla liv efter. "Man får inte vara dum när man är smart" och "Allting för humorn". Dessa två ledstjärnor har hjälpt mig i mina upp- och nedgångar och verkat fridfullt vid sidan av varandra men idag fick det mötas på en giganternas kamp.
Imorgon är det studenten och många är de själar som ska gratuleras. Jag har konstruerat en karta och tidsram som jag imorgon måste följa slaviskt. I loppet av fyra timmar ska jag cykla från ena sidan stan till andra. Jag har tänkt optimistiskt att detta skulle gå ganska smärtfritt eftersom jag älskar att cykla. Sen att kombinationen klänning+öl+regn+massa mat+cykel+stress inte är den bästa har jag inte funderat så mycket över. Förens alldeles nyss.
I jakten på den perfekta studentkortet till Eva tog "Allting för humorn"-mottot över mig. Jag gick snabbt förbi alla fina Hjärtliga Gratulationer till examen-kort och tog det största jag kunde hitta. Hysteriskt lustigt tyckte jag, tills jag kom på att jag måste cykla med den största påsen i världshistorien genom hela Falun. Jag vill demonstrera storleken på detta vansinne:
Varför kunde jag inte nöjt mig med ett vanligt A6-kort med en studentmössa på? Det är i sådana här stunder jag funderar över varför inte mitt andra motto "Man får inte vara dum när man är smart" fick vinna den där giganternas kamp. Och jag antar att den tanken kommer att vara ännu mer påtaglig imorgon när jag, cykeln och kortet efter några alkoholhaltiga drycker krockar (eller kramas) med ett träd.
No comments:
Post a Comment