Kunskapens förfall

Här har jag alltså gått nu i fyra månader (plus 12 års skolgång innan det också, inte att förglömma) och lärt mig att vardagligt slänga med ord som paradigmskifte och kontextualisering - allt för att erhålla så mycket kunskap som möjligt om västerlandets idéhistoria. Men idag - på en av de sista föreläsningarna - fick jag lära mig att det inte finns något filosofiskt sätt att säkerställa information. Allt vi iakttar och konstaterar är påverkat av våra sinnen - vi kan alltså bara uppfatta en värld dominerad av lukt, känsla, syn, hörsel och smak. Hur omvärlden ter sig utanför de förutsättningarna kan vi inte veta ett endast dyft om. Inte nog med det! Man kan anta att solen går upp varje morgon för att det är en naturlag - men en dag kanske det inte gör det bara för att vi har blivit vilseledda av sinnena! Så allt man lärt sig och anser som kunskap är bara en massa humbug! Eller jag ljuger lite, uppenbarligen finns det typ bara en sak som man med säkerthet kan bevisa (än så länge i alla fall) enligt min lärare:

En man som äter p-piller kan aldrig bli gravid.