Tristess

Hela den här veckan har jag haft fullt upp och smyglängtat till den dagen då "man bara kan koppla av på soffan och läsa en bra bok". Man fantiserar ihop att det ska vara härligt, avslappnaden, som en seglats på ett mumindalen-moln.

Det är det inte. Jag har spenderat denna lördag som en 86-årig kvinna med ischias som försöker fördriva en novembersöndag före löning. Jag har läst en bok, tvättat och städat lite sådär pö om pö. SÅ JÄVLA TRÅKIGT!

Min dator har gjort slut med mig. mina vänner lämnat mig kvar här i Göteborg och den enda lilla själ som finns kvar är Per och han har jag hängt med så mycket den senaste tiden att jag känner mig som ett uppstoppat älghuvud med skelande ögon på hans vägg.

Nejfyfan, man skulle stannat i en mental ålder av 5 år. Då kunde man underhålla sig med att leta upp fåglar som blivit mosade av bilar för att sedan planera deras begravning i sandlådan. Mm det var tider det.