Svengelska

Idag var jag och fikade med min vän Frida och hennes engelska pojkvän Warren. Alltid när jag ska börja prata engelska så får jag sådan prestationsångest. Jag vill ju att mina skämt skall fungera även på det högre, åtråvärda internationella nivån, men det är oftast svårt då min största humorbas består av ordvitsar.
Vilket får mig att tänka på en kväll när jag bodde i Newcastle och de jag bodde med kom hem efter många öl på kvällen. James (engelsk) och Jenny (svensk) hittade min bibel: dåliga ordvitsar. Följande utspelade sig:

Jenny: Vad heter finlands sämste boxare?
Jag: Vad?
Jenny: Rantaruntiringen
James: I dont understand.
Jenny: Well, what is the worst finnish boxer called?
James: I have no idea?
Jenny: RANTARUNTIRINGEN! HAHHAHA.
James: ? ? ?
Jenny: Dont you understand? RANTA RUNT I RINGEN! HAHAHAHAHAHAHA.

Men jag vet att det inte alltid är lätt att kirra det här med språkväxling svenska-engelska sådär kalassnabbt, oavsett om man är full eller inte. Det fick min syster också lära sig idag när hon stod på ICA och skulle handla och en man kom fram till henne.

Man: I´m looking for the meat.
Becka: Well yes, you cant find it here, you have to go to the shark.
Köttdisken eller...
köttfisken. (Fint att jag fick avsluta med en halv ordvits där. Mm värmer i hjärtat).