Jag: Kusin Albin är så smart, han ställer liksom följdfrågor på det jag berättar om.
Becka: Ja, men vet du vad som är jobbigt med barn? När det bara frågar varför hela tiden. Varför hoppar hästen så? Varför? Varför? Varför?
Jag: Men så var ju jag när jag var liten!
Becka: Va?
Jag: Jo men kommer du inte ihåg att pappa alltid sa: det där får du veta när du blir lite större, och så frågade jag samma sak nästa dag i förhoppning om att jag blivit stor nog att få veta svaret. Jag fattade inte att han kanske inte orkade eller kunde svara.
Becka: Va? Så sa han aldrig till mig. Han sa alltid: fråga mig något mer jag inte vet och då svarade jag alltid: Vaaaarför dog Jesus?
Becka: Jag kommer ihåg en gång när vi var små och var hos farmor
.Jag: Jasså?
Becka: Ja och vi satt och tittade på tv. Och då sa de, snart på tv4: fångarna på fortet.
Jag: Jaha?
Becka: Och då satt vi och väntade och väntade, för vi trodde att snart var om en kvart, fast egentligen hade det premiär om två veckor.Vi väntade jättelänge! Det var så jag lärde mig skillnaden på strax och snart.
Ååh vägen till kunskap var så kort och intensiv när man var liten!
