Man vet att man tillbringar för mycket tid på KTB att man känner sig så hemma där att man inte ens reflekterar över att toadörren kanske borde vara stängd när man behöver uträtta sina behov på en bibliotekstoalett.
Tentaplugg IGEN. Jag känner bara hur all lustighet dras ur mig. Kanske finns en anledning till varför akademiker inte har någon humor. Varje skämt byts ut med onödiga kunskaper om förvaltning.
Gud bevare oss.
Showing posts with label humor. Show all posts
Showing posts with label humor. Show all posts
Thursday, March 19, 2009
Friday, March 13, 2009
Hypnotisören Gabbis
Aftonbladet publicerade igår en man som hypnotierar folk via internet.
Tyvärr måste jag säga att aftonbladet fått tag i en amatör, jag skall visa för er hur det går till när ett proffs ska hypnotisera någon.
Obs: gör som jag säger under hypnotiseringens gång annars kanske du fastnar i tron om att du är en höna!
VARNING!
Testa inte hypnosen om du har hjärtproblem, lider av psykisk ohälsa eller har någon form av humor överhuvudtaget.
Tyvärr måste jag säga att aftonbladet fått tag i en amatör, jag skall visa för er hur det går till när ett proffs ska hypnotisera någon.
Obs: gör som jag säger under hypnotiseringens gång annars kanske du fastnar i tron om att du är en höna!
VARNING!
Testa inte hypnosen om du har hjärtproblem, lider av psykisk ohälsa eller har någon form av humor överhuvudtaget.
Saturday, March 7, 2009
Veckans retrobildsmysterium
Igår var jag, Kajsa (haha du fick vara med här till slut!) och Hanna ute på en random ölrunda som slutade på vårt favorithak The Queen. Medan andra normala människor använder sin mobil till att fyllesmsa, fylleringa eller ta fula kort på sig själv med bihang så valde jag att dokumentera detta:

Av någon anledning tyckte jag att det var sjukt underhållande att tapeterna utanför toaletten var böcker, och detta är helt enkelt bara ett bevis för att det är ingen som skrattar med en som druckit några öl, utan bara åt. För jag har ingen aning vad som var lustigt med detta, har ni?
Friday, February 13, 2009
Administrativ information
Hej hej!
Det här var Gabriella Larsson som skriver den här bloggen.
Om det är så att du har några funderingar, åsikter eller allmänna informationsuppgifter som du vill delge mig så är det bara att höra av sig på min mail.
Om du är en labil människa som tycker gillar att skicka hotbrev så ska du höra av dig till den här adressen:
gabbislarsson@hotmail.com
Om du däremot är het, tycker jag är het, alternativt har brev som brinner som du vill att jag ska ta del av så hör du av dig på samma adress.
Ja, jag vet, jag borde egentligen sova nu, och inte göra dåliga göteborgsvitsar.
/Admin
Sunday, December 21, 2008
Göteborgshumor i Falun
Vid matbordet (denna ökända plats där vi i min familj samlas och fröjdas i god mat och den som drar mest ordvitsar under en måltid vinner).
Mamma: Gabbis undrar om läsken till jul.
Per: Gud vad läskigt.
Mamma: Hon undrar om vi skulle ha en läskeback eller 1,5-liters flaskor.
Per: Ja det spelar ju ingen roll, men vi behöver ju inte ha båda.
Mamma: Nej då kanske det är bra med en läskeback så att alla får vad de vill ha. Även fast vi inte har någon nu så får vi ju pengarna tillbaka sen.
Jag: Ja då går ni ju inte back.
Mest synd är det ändå om mamma som försöker ha en seriös diskussion om hushållsfrågor med två personer som bara väntar på att få kunna köra ärvisläktnejjaghittarpåduärjupåtänd-ordvitsar efter varje köttbulletugga.
Jag är nästan lite bekymmrad över mammas välmående när det kommer till ett humoristiskt plan, så jag tänkte kanske jag skulle starta en supportgrupp.
Namnförslag: Vi som är oroliga (in)för Anette.
Anmälan görs här i kommentarerna. Skriv gärna med ett skämt.

Sämsta julfotot någonsin på vår lilla familj.
Mamma: Gabbis undrar om läsken till jul.
Per: Gud vad läskigt.
Mamma: Hon undrar om vi skulle ha en läskeback eller 1,5-liters flaskor.
Per: Ja det spelar ju ingen roll, men vi behöver ju inte ha båda.
Mamma: Nej då kanske det är bra med en läskeback så att alla får vad de vill ha. Även fast vi inte har någon nu så får vi ju pengarna tillbaka sen.
Jag: Ja då går ni ju inte back.
Mest synd är det ändå om mamma som försöker ha en seriös diskussion om hushållsfrågor med två personer som bara väntar på att få kunna köra ärvisläktnejjaghittarpåduärjupåtänd-ordvitsar efter varje köttbulletugga.
Jag är nästan lite bekymmrad över mammas välmående när det kommer till ett humoristiskt plan, så jag tänkte kanske jag skulle starta en supportgrupp.
Namnförslag: Vi som är oroliga (in)för Anette.
Anmälan görs här i kommentarerna. Skriv gärna med ett skämt.

Sämsta julfotot någonsin på vår lilla familj.
Thursday, December 11, 2008
Göteborgshumor
Hört på föreläsning om SKF.
Carro: Sa hon att det hette komiska lager?
Jag: Det är kanske därför det heter kullager?
Carro: Sa hon att det hette komiska lager?
Jag: Det är kanske därför det heter kullager?
Thursday, December 4, 2008
Hur göteborgsk är du?
Hanna: Jag hade järnbrist så att jag fick lov att ta ett blodprov.
Jag: Hahaha. Veckans avancerade ordvits!
Nog för att hjärta och själ tillhör Falun, men humorn tillhör Göteborg.
Jag vet inte om en förklaring är nödvändig men en ledtråd är hjärnkapacitet och tester.
Jag: Hahaha. Veckans avancerade ordvits!
Nog för att hjärta och själ tillhör Falun, men humorn tillhör Göteborg.
Jag vet inte om en förklaring är nödvändig men en ledtråd är hjärnkapacitet och tester.
Tuesday, October 21, 2008
Göteborgshumor
Jag och Dajana kände för ett miljöombyte och bestämde därför att dagens panikpluggning skulle spenderas i handelsbiblioteket istället för vårt vanliga hang-ut KTB, där de andra historianördarna svettas.
En helt ny värld öppnades upp för oss. Här var stolarna sköna, utsikten fantastisk och man kunde köpa understryckningspennor för 12 kronor. Människorna där var vackra och perfekta i olika former av spännande skjortor och välklippta frisyrer. Själv klippte jag luggen i badrummet igår kväll och tofsen och mjukiskläderna var där.
I alla fall tar vi motvilligt upp böckerna och börjar läsa.
Dajana: Gud vad välklädda alla är här.
Jag: Och lässalen är jättefin!
Dajana: Som ett besök i en helt annat värld!
Jag tittar ner på böckerna som jag trakasserat med min nya rosa (!) nyinköpta överstryckningspenna.
Jag: Det bästa studie-besöket någonsin.

Så på torsdag kommer jag tillbaka till Falun. Jag hoppas att ni är redo för en Gabbis med nyklippt lugg och en hel drös göteborgskämt i väskan.
En helt ny värld öppnades upp för oss. Här var stolarna sköna, utsikten fantastisk och man kunde köpa understryckningspennor för 12 kronor. Människorna där var vackra och perfekta i olika former av spännande skjortor och välklippta frisyrer. Själv klippte jag luggen i badrummet igår kväll och tofsen och mjukiskläderna var där.
I alla fall tar vi motvilligt upp böckerna och börjar läsa.
Dajana: Gud vad välklädda alla är här.
Jag: Och lässalen är jättefin!
Dajana: Som ett besök i en helt annat värld!
Jag tittar ner på böckerna som jag trakasserat med min nya rosa (!) nyinköpta överstryckningspenna.
Jag: Det bästa studie-besöket någonsin.
Så på torsdag kommer jag tillbaka till Falun. Jag hoppas att ni är redo för en Gabbis med nyklippt lugg och en hel drös göteborgskämt i väskan.
Wednesday, October 15, 2008
Göteborgshumor
Så akademiskämten har flödat idag (hoho ser ni att de gjort ett tryckfel på kartan, det står Finland där det ska stå Norge. Jättelustigt) men det har ävent avbrytits av riktig göteborgshumor hämtad från min kära syster som var på besök i lägenheten.
Vi sitter och tittar på generation fett som handlar om Donna, som vill bli världens tjockaste kvinna, samt hennes man som gillar att hon ska bli fet och är en såkallad feeder.
Becka: Gud vilken fetisch.
Vi sitter och tittar på generation fett som handlar om Donna, som vill bli världens tjockaste kvinna, samt hennes man som gillar att hon ska bli fet och är en såkallad feeder.
Becka: Gud vilken fetisch.
Thursday, July 24, 2008
Om humor
Surfade runt lite och hittade denna intressanta artikel:
"Vi skrattar åt dåliga skämt för att klara oss bra socialt
Skratt är en allvarlig sak. Vi skrattar inte för att något är roligt utan för att klara oss i det livsviktiga, sociala spelet, menar amerikanska psykologer efter ett experiment. Forskarna vid Florida State University använde följande vits i undersökningen:
"Puh, vad det är varmt här", sa en muffin till en annan inne i ugnen.
"Du milde, en talande muffin!", sa den andra.
De flesta som sitter ensamma och läser vitsen skrattar inte. Orsaken är att den inte
berättas i ett forum med människor som man önskar ha en social gemenskap med, men när
vitsen berättas för anställda, medan deras chef är närvarande, så skrattar de anställda. "
Jag vet inte om jag är sjuk eller så, men jag skrattade jättemycket åt muffinsskämtet när jag läste det. Detta är kanske inte ett sådant stort mysterium, med tanke på att min humor är skev - och att jag antagligen vill ha en trevlig social gemenskap med mig själv - desto konstigare är att jag får ligga registrerad som en humorblogg. Speciellt efter detta inlägg. Ytterligare något att lägga märke till är att detta var LIVSVIKTIGT I DET SOCIALA SPELET på arbetsplatsen. Om allt man behöver göra är att skratta åt en lustig ordvits, hur kan det då komma sig att jag är arbetslös? Skrattar jag kanske på fel ställen? Eller skrattar jag för mycket för mig själv? Är det måntro muffinsen som störtat min arbetsamma karriär? Ja det är väl vad jag egentligen har anat, det är inte alls något att göra med att jag är lat. Puh, då var det utrett.
"Vi skrattar åt dåliga skämt för att klara oss bra socialt
Skratt är en allvarlig sak. Vi skrattar inte för att något är roligt utan för att klara oss i det livsviktiga, sociala spelet, menar amerikanska psykologer efter ett experiment. Forskarna vid Florida State University använde följande vits i undersökningen:
"Puh, vad det är varmt här", sa en muffin till en annan inne i ugnen.
"Du milde, en talande muffin!", sa den andra.
De flesta som sitter ensamma och läser vitsen skrattar inte. Orsaken är att den inte
berättas i ett forum med människor som man önskar ha en social gemenskap med, men när
vitsen berättas för anställda, medan deras chef är närvarande, så skrattar de anställda. "
Jag vet inte om jag är sjuk eller så, men jag skrattade jättemycket åt muffinsskämtet när jag läste det. Detta är kanske inte ett sådant stort mysterium, med tanke på att min humor är skev - och att jag antagligen vill ha en trevlig social gemenskap med mig själv - desto konstigare är att jag får ligga registrerad som en humorblogg. Speciellt efter detta inlägg. Ytterligare något att lägga märke till är att detta var LIVSVIKTIGT I DET SOCIALA SPELET på arbetsplatsen. Om allt man behöver göra är att skratta åt en lustig ordvits, hur kan det då komma sig att jag är arbetslös? Skrattar jag kanske på fel ställen? Eller skrattar jag för mycket för mig själv? Är det måntro muffinsen som störtat min arbetsamma karriär? Ja det är väl vad jag egentligen har anat, det är inte alls något att göra med att jag är lat. Puh, då var det utrett.
Subscribe to:
Posts (Atom)