Jag har varit med och anordnat 90-talsdisco och har nu återvänt hem mitt i natten, blöt ( det regnar), svettig ( de här latexbyxorna andas var fjärde år) och nostalgisk (förvaltningskunskapen har tack och lov inte raderat ut Spice Girls-dansstegen). Men mer om det senare. Dagens nära-kärlekupplevelse är som följer:
Hanna är hemma hos mig på eftermiddagen och vi googlar Beverly Hills för att få lite inspiration för kvällen när Hannas mobil plötsligt ringer. Jag sitter närmast mobilen och ser vad det står på displayen.
Jag: VAAAAAAAAAAAAAAAA JOSE! (Med stora ögon och hysteri i rösten. Har Hanna gömt José hemma i sin källare utan att berätta för mig? Har hon internetdejtat upp en José som är hemlig? Är hon egentligen gift med José och har tre barn ihop med honom?).
Hanna: Nej Josefin! ( med trötta ögon och en suck med i rösten).
Så nära men ändå så långt borta.
(Och ja, exakt såhär jobbigt är det att känna mig och exakt sådant här väljer jag om att skriva om på min blogg istället för att dela med mig av foton på dagens outfit: nätbrynja. Störigt jag vet).
No comments:
Post a Comment