Jag och min kära kombo Madde sitter och diskuterar mannen som klipper folk på bussar här i Göteborg.
Madde: Min farmor var orolig för att jag inte hade något hår kvar.
Jag: Alltså jag fattar inte, hur kan man inte märka att någon på en buss helt plötsligt tar fram en sax?!
Madde: Och att man inte märker att någon drar i ens hår.
Jag: Undrar vad han ska ha håret till. Håller han på med voodoo?
Madde: Ja fast egentligen. Man kanske skulle åka buss. Jag är student, jag behöver fixa mig. Gratis klippning liksom!
Jag: Ja och det är ju fantastiskt att han är portabel. Som en bokbuss. Fast en frisör. Frisörbussen. Undrar om han har en liten katschig truddelutt? Typ: durruuuduuruduu
Nej det här är faktiskt inget att skämta om, det låter faktiskt som en riktigt hårror-film.
Showing posts with label hår. Show all posts
Showing posts with label hår. Show all posts
Thursday, May 7, 2009
Tuesday, December 30, 2008
Nyårsfrisyr

Jag sitter och googlar nyårsfrisyrer och tänkte väl i mitt huvud att jag nog skulle se ut såhär imorgon. Dock hade jag uppenbarligen fått en demensattack och glömt bort att jag klippte mig som Gustav Vasa i somras och därmed inte har rapunzel-hår.
Så jag började googla efter håruppsättningar för kortare frisyrer istället. Då hittade jag den här godingen under alliterationstiteln Fixa festfrisyren fort!
Hm. Den verkar ju lite svår, med ett spänne sådär mot pannan, men det ska nog gå, jag får nog träna lite innan. PÅ-KNÄPP-KLAR...
Jag kommer att vara döläcker imorgon, och det kommer att gå FORT också.
Tack för tipset, Ica-Kuriren online, ni räddade mitt nyårshår, nu kan det äntligen bli sådär lekfullt citychict.
Bli vacker du också:
Lekfullt citychicLenas korta hår har fått lager-på-lager-effekt som är barnsligt busig men samtidigt kvinnlig och kaxig. Kort hår med tydlig struktur och en skarpt utskuren sidbena är högaktuella. Helt rätt är även lite volym på hjässan.
Gör så här:1 Arbeta in volymmousse i hela håret. Ta i stället strukturmassa om ditt hår är tunt och mjukt. Låt torka och tupera.
2 Gör en djup snedbena av luggen. Fäst på plats med hårt vax.
3 Bena håret i lager åt olika håll. Håll lagren på plats med fina spännen.
4 Spreja håret med sprej som ger glans och lite stadga (spännen hjälper till).
Redskap:Tuperingskam/tät kam. Hårspännen.
Så jag började googla efter håruppsättningar för kortare frisyrer istället. Då hittade jag den här godingen under alliterationstiteln Fixa festfrisyren fort!
Hm. Den verkar ju lite svår, med ett spänne sådär mot pannan, men det ska nog gå, jag får nog träna lite innan. PÅ-KNÄPP-KLAR...
Jag kommer att vara döläcker imorgon, och det kommer att gå FORT också.Tack för tipset, Ica-Kuriren online, ni räddade mitt nyårshår, nu kan det äntligen bli sådär lekfullt citychict.
Bli vacker du också:
Lekfullt citychicLenas korta hår har fått lager-på-lager-effekt som är barnsligt busig men samtidigt kvinnlig och kaxig. Kort hår med tydlig struktur och en skarpt utskuren sidbena är högaktuella. Helt rätt är även lite volym på hjässan.
Gör så här:1 Arbeta in volymmousse i hela håret. Ta i stället strukturmassa om ditt hår är tunt och mjukt. Låt torka och tupera.
2 Gör en djup snedbena av luggen. Fäst på plats med hårt vax.
3 Bena håret i lager åt olika håll. Håll lagren på plats med fina spännen.
4 Spreja håret med sprej som ger glans och lite stadga (spännen hjälper till).
Redskap:Tuperingskam/tät kam. Hårspännen.
Monday, December 1, 2008
Kändislivet
Min ambition med den här bloggen var ju något halvt på skämt- halv på ekon
omiskt allvar att jag skulle kunna bli känd och rik och framgångsfull. Nog för att ni mina två kära läsare stått vid min sida, men jag har inte ännu blivit inbjuden till någon form av blogg-gettogether eller fått goody bags eller blivit erbjuden en fett reklamkontrakt med något schampoobolag. Om det nu är för att mitt hår inte håller högsta standarden - som Malin brukar säga: Jag går till min kompis vasa knäckebrödsfrisyren och stänger en dörr så att hennes hår torkar - kvarstår osagt.
Men uppenbarligen så är det roligare att läsa om vilken sallad som någon sthlmstonåring ätit än att lära sig hur man slår världsrekord eller dansar 80-talsdanser. Jag är inte bitter.
Men idag kom jag på att det här med kändisskap kanske inte är så himlans glamouröst ändå.
Jag hade sprungit ner på mitt ica nära (OBS GRATISREKLAM) för att inhandla ingredienser till pannkaka. När jag kommer ut därifrån ser jag plötsligt någon jag känner igen. Som alltid när jag inte bor i Falun så tänker jag "Gabbis du känner ingen här, speciellt ingen med barnvagn som ser precis ut som Håkan Hellström". När jag då insåg att det var Håkan Hellström fick jag som en black-out. På ett högst demonstrativt sätt jonglerade jag om mina varor och gömde eldoradosyltburken för att framhäva det faktum att JAG GABRIELLA LARSSON HADE KÖPT EKOLOGISK MJÖLK. SER DU DET HÅKAN? SER DU? ÄR DU KÄR I MIG ÄN? VARFÖR INTE SKRIVA EN SÅNG OM DITT LIVS KÄRLEK SOM BRYR SIG OM VÄRLDEN OCH NATUREN OCH KÖPER EKOLOGISK MJÖLK? DEN KAN HETA: "GABBIS SOM JAG ÄLSKAR MEST I VÄRLDEN OCH JAG KOMMER BARA ÄLSKA HENNE OCH HON ÄR INTE BARA SNYGG OCH SMART UTAN BRYR SIG OM NATUREN OCH KÖPER MJÖLK PÅ ETT POLITISKT KORREKT VIS".
Kom igen lena och känn ingen sorg för mig göteborg kommer stå i skuggan av denna fantastiska låt.
Nu tror jag inte att jag är den mest kändiskåta människan i hela världen. Att i smyg presentera sin mjölk för någon främling är märkligt men inte så konstigt jämfört med vad en del människor kan göra. Som folk som sprarar folks hår eller bryter sig in i deras hem och luktar på kuddar. Det är läskigt.
Så ni mina två bloggläsare, lova att bara presentera mjölkprodukter för mig när ni ser mig, hoppa över det där med att skrika och lukta i min armhåla. (Eller kanske du mamma, du måste ju ändå upprätthålla familjemottot: hel och ren. Och du Anna, du är ju också familj. Ahja. Men gör det mer sällan än ofta så kanske det här inlägget fick någon mening ändå).

Här är jag på en Håkan-konsert på Liseberg i år. Det var innan han visste att jag var hans nya musa och jag fick därför stå längst bak och låtsas att jag visste vilken av prickarna där framme som var Håkan och vilken som var en fluga som cirkulerade framför mitt öga.
Men uppenbarligen så är det roligare att läsa om vilken sallad som någon sthlmstonåring ätit än att lära sig hur man slår världsrekord eller dansar 80-talsdanser. Jag är inte bitter.
Men idag kom jag på att det här med kändisskap kanske inte är så himlans glamouröst ändå.
Jag hade sprungit ner på mitt ica nära (OBS GRATISREKLAM) för att inhandla ingredienser till pannkaka. När jag kommer ut därifrån ser jag plötsligt någon jag känner igen. Som alltid när jag inte bor i Falun så tänker jag "Gabbis du känner ingen här, speciellt ingen med barnvagn som ser precis ut som Håkan Hellström". När jag då insåg att det var Håkan Hellström fick jag som en black-out. På ett högst demonstrativt sätt jonglerade jag om mina varor och gömde eldoradosyltburken för att framhäva det faktum att JAG GABRIELLA LARSSON HADE KÖPT EKOLOGISK MJÖLK. SER DU DET HÅKAN? SER DU? ÄR DU KÄR I MIG ÄN? VARFÖR INTE SKRIVA EN SÅNG OM DITT LIVS KÄRLEK SOM BRYR SIG OM VÄRLDEN OCH NATUREN OCH KÖPER EKOLOGISK MJÖLK? DEN KAN HETA: "GABBIS SOM JAG ÄLSKAR MEST I VÄRLDEN OCH JAG KOMMER BARA ÄLSKA HENNE OCH HON ÄR INTE BARA SNYGG OCH SMART UTAN BRYR SIG OM NATUREN OCH KÖPER MJÖLK PÅ ETT POLITISKT KORREKT VIS".
Kom igen lena och känn ingen sorg för mig göteborg kommer stå i skuggan av denna fantastiska låt.
Nu tror jag inte att jag är den mest kändiskåta människan i hela världen. Att i smyg presentera sin mjölk för någon främling är märkligt men inte så konstigt jämfört med vad en del människor kan göra. Som folk som sprarar folks hår eller bryter sig in i deras hem och luktar på kuddar. Det är läskigt.
Så ni mina två bloggläsare, lova att bara presentera mjölkprodukter för mig när ni ser mig, hoppa över det där med att skrika och lukta i min armhåla. (Eller kanske du mamma, du måste ju ändå upprätthålla familjemottot: hel och ren. Och du Anna, du är ju också familj. Ahja. Men gör det mer sällan än ofta så kanske det här inlägget fick någon mening ändå).
Här är jag på en Håkan-konsert på Liseberg i år. Det var innan han visste att jag var hans nya musa och jag fick därför stå längst bak och låtsas att jag visste vilken av prickarna där framme som var Håkan och vilken som var en fluga som cirkulerade framför mitt öga.
Tuesday, November 11, 2008
Gabriella filosoferar om huvudet
När jag var liten så predikade min galna rödklädda gympalärare Fru Luhr om att man skulle frysa ihjäl om man inte hade mössa på sig på vintern eftersom hela 90% av kroppsvärmen försvann ut från huvudet. Men jag menar, varför då? Hur går det till? Försvinner värmen liksom bara poff ut genom näsborrarna och/eller hörselgångarna? Om man gick runt med en klädnypa på näsan och hörlurar i öronen skulle man inte behöva en mössa då? Eller rymmer värmen ut ur munnen? Man ser ju de där små rökmolnen när det är riktigt kallt, men om man var ständigt förvånad en hel vinter, skulle man dö då av förfrysning? Skulle kroppstemperaturen
sjunka till 30 grader?I och för sig har man ju inte mössan direkt på näsan eller munnen. Man har den på håret. Håret är i och för sig ganska varmt, jag har känt efter nu. Är det där all värme liksom lagras när den smitit ifrån kroppen?
Men om man klipper av sig håret så dör man ju inte av köldslag?
Och konstigast av allt är att man även ska ha på sig en liten hatt när det är varmt! För att då skyddar man sig mot värmen, samtidigt som man bevarar 90% av den. Plus att jag har hört att om man håller på att förfrysa så ska man stoppa händerna mellan knävecken eller armhålorna för att de är naturliga värmekällor. Man blir ju inte varm om man håller händerna på huvudet!
Jag förstår ingenting. Så sammanfattningsvis kan jag säga att den enda insikten jag fått av denna filosofering är att jag är glad att jag läser till statsvetare och inte till frisör.
Och konstigast av allt är att man även ska ha på sig en liten hatt när det är varmt! För att då skyddar man sig mot värmen, samtidigt som man bevarar 90% av den. Plus att jag har hört att om man håller på att förfrysa så ska man stoppa händerna mellan knävecken eller armhålorna för att de är naturliga värmekällor. Man blir ju inte varm om man håller händerna på huvudet!
Jag förstår ingenting. Så sammanfattningsvis kan jag säga att den enda insikten jag fått av denna filosofering är att jag är glad att jag läser till statsvetare och inte till frisör.
Subscribe to:
Posts (Atom)